Biter av dina trosor med tänderna, styr dig som en marionett,
lätt,
hett.

Ser den mjuka natten i dina trötta andetag som berättar din livssaga.
Där finns ingen befrielse då natten lockar dig bort med jämn rytm,
där du helas stängs du ner med korta svepande sanningar som gråter av lättnad.

Du kan inte kämpa mot drakar som inte kommer,
inte slåss mot framtid som inte är din.

Bara slås mot mig då det är jag som tar dig,

mjukt.

Jag vet att du vill,

när allt kan gå itu,
vill jag att du ska ta mig för den jag är.