När den man älskar mest
glider iväg
finns längst bort

Vad gör man då?

Jag läser tidningen varje morgon
Jag har hundratjugotvå av hundratjugotre på alla prov
Jag hjälper min familj
Jag hoppar in för föräldrar som jobbar
Jag tar hand om mina syskon
Jag sköter skolan
Jag sköter min hobby
Jag har ambitioner
Jag har mål

Jag är duktig

Men duktig kan ta sig någonstans
när man står på kanten till avgrunden

Avgrunden är lockande
när du inte längre
är min motvikt

Och när jag hoppar
landar jag inte
på fötterna (för jag är ingen nio-livs-katt)

Jag har aldrig varit vidare smidig

Vad gör man när du finns längst bort?
Smidig är jag inte

men ett steg över kanten
kräver inte smidighet.