visste vi aldrig var vägen gick

smög vi sakta i knirrande

snowjoggers längs

vinterliven

lyste fönsterögon på hus

där folk värmde sig

och hade sådana där

riktiga liv som

vi också skulle ha råd att

köpa en dag  men

jag visste aldrig hur precis

som vad jag skulle bli

eller hur man hittar

vad vägarna man

ska till heter 

jag blev stor ändå

och började besväras

av snöflingor i ögonfransarna

och hittade ett liv,

jag tror att jag får stanna