Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Metaforernas stad

Med ansiktet vid oceanens rand

och armbågarna i havsklyftorna

fuktar staden sina torra läppar i havet

 

Huvudet består av en bergstopp

där skogen skyler likt en kalott

nedanför ett par breda axlar av kåkstäder

 

På halsen sjöar likt halsband

som försvinner i skogens famn

Knappt jag förstår

 

Armarna längs stränderna

ett virrvarr av tempel och hyddor

så gåtfullt nära varandra

 

Kyrkan ligger halvvägs ner mot hamnen

kurar med ryggen mot havet

och purpurfärgade Bougainvillea

 

Dess karvade öga stirrar mot horisonten

binder samman trådarna

från ändlösa vågor

 

Kroppen kantar bergskedjorna

med en tvådelad svans likt ett rytande vilddjur

den allra sista milen ner till havet




Fri vers (Fri form) av Connie
Läst 306 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-02-06 16:15



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
En dikt som i sin närvaro ger en staden i landskapet den vilar.
Fint skrivet.
2009-02-06

  Måna N. Berger
Det kommer mig att tänka på Santorini, men.. nej?
2009-02-06
  > Nästa text
< Föregående

Connie
Connie