det var längesedan jag såg
dagsljuset,
stadens hypnotiserande ensamhet
en ryggrad av frågetecken
längs förvandlade övergångsställen,
eller en karta,
övergången till abstrakta livsformer
mellan
ljudens förrädiska glädje

det var någonting annorlunda
med
luften runtomkring dig,
någonting annorlunda med hur
du höll hennes hand,
varningstexten i era kyssar
alldeles för nära
alldeles för nära mig

det är någonting annat som
binder fast löven till träden,
bildar en labyrint kring
verklighetens fantasibild av
hur staden inte är död

det är någonting annat som
färgar mina fingrar
lila,
färgar väggarna med förbrukat hopp

det är någonting med ditt sätt att
tyst protestera
med dina händer på hennes nakna axlar


och det var längesedan jag
såg ett fönster öppet,
utan ett övertygande syfte
utan en förmåga att berätta att
ingenting bultar bakom
ingenting bultar bakom dig


det är någonting med
avståndet mellan er

det är någonting med avståndet mellan er
jag lovar, det är någonting med
avståndet mellan er