Redan medlem?
Logga in
att falla framåt utan att ta emotmen fantasierna finns kvar som ett skimmer av utsuddad blyertsstreck ord som förr kändes så viktiga ord som etsats sig in Jag tror jag alltid har fantiserat om samma sak om en varm hand och en viskande röst inget speciellt, inget ovanligt mest ömhet... närhet riktig värme när kylan biter sig fast Jag undrar om jag förtjänar det jag söker om orden jag hör i mitt huvud talar sanning alla dessa tankar om omöjligheter i mitt avskalade liv behövs substans Jag tror min själ är död mitt hjärta känns stelt och otillgängligt huden är karg som ödleskinn torr som en ökenvind jag darrar när jag talar Min drog är att sluta sig ruset av att gömma sig kräver längre och längre tid jag vill försvinna så jag slipper vara dö så att jag slipper leva Livet gör ont det måste göra ont Det känns som om jag släpar mig fram på avbrutna fingernaglar en millimeter om dagen målet rusar ifrån mig i ljusets hastighet Vem är jag att förtvivla? /
Fri vers
av
Jonny Larsen
Läst 241 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2009-03-29 16:55 
|
Nästa text
Föregående
Jonny Larsen |
