Någon kommer kalla ditt namn

och limmet i dina läppar kommer minnas
flytet som försvann.
En liten död blåste
genom mig

Vad hände när det började skymma? Skulle klippa upp
huden, fläka mig fram,
om bara jag
kunde nå den själ
som växte upp, som var
fastsydd i köttet
Det stycke som delar
språk med anden
Jordens blod
dess sötma
att komma och gå

Var finns den
autopilot för pojkar
utan mod, jag har slagits så mycket
för att alltid vara mig själv
att jag inte längre riktigt är mig själv

Känn
2001

där hon hängde på korset

och som
jag fann
den ansiktslösa kuken
blodet som vrider och vänder sig
och dansar med grisar

I den flod som rinner genom alla män
flyter ensamheten evig, evig och fruktlös

Det barn som ropar
och får förstår

 Och illusionens gravitation
puberteten slår rot
Med tomma trädkronor
och smaklös saft

Jag dog och snart jag kände mig

som förbytt