Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den blå tunna väven

Fingrars strävan en långsam rörelse över ytskiktet nattens ansikte lyser välbekant över stilla hav fångar nattsländans väg mot sitt byte skört är livets kropp så naket utlämnad modershjärtat, som höjer, sänker vecklar ut sina första kronblad flyg vilda fågel blå, himlens famn är din kärleken dess namn




Fri vers av Maria Zena Viklund
Läst 819 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2009-04-28 12:09



Bookmark and Share


  Bodil Sandberg VIP
Vackraste poesi..älskar den!!!ditt språk är fantastiskt!!!
2009-05-15

  Michaela Dutius
ljuset som skiftar genom det tunna tyget fladdrar berörande i dina ord
2009-05-14

  Nina V A
väven och dess tunna rörelse i blå blå - välklingande, djupgående och berörande i sin skönmättad ton!
2009-04-28

  Carola Zettergren
Underbart vackert detta!!!
2009-04-28

    Jnåt
poesi i blått.
2009-04-28

    Maria Malm
Hur fint som helst, speciellt slutraderna.
2009-04-28

  Ulf Lagerholm
vattnet i denna är så vackert, som en flod i miniatyr, från berget till havet, därför är det väl synd att jag dämmer upp flödet en stund, sjösätter en båt av bark i det selet;


"fångar nattsländans väg
mot sitt byte
skört är livets kropp
så naket utlämnat"


tack
2009-04-28

  Fredrik Stillesjö
Hej maria!

Jag ser tydligt det blåa ljuset genom slöjan... Hälsar vännen Fredrik
2009-04-28
  > Nästa text
< Föregående

Maria Zena Viklund
Maria Zena Viklund