Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I garderoben med en triangel

Om jag hade stannat där
i det stora huset
ovanför backen
med utsikt över
arbetarkvarteren

Om jag aldrig hade
blivit vuxen
trillat nerför källartrappen
och stannat i växten
som pojken
med blecktrumman

kunde jag levt ett lliv
i en uppstannad verklighet
kunde jag varit
ett lillgammalt barn
som spelade på
en triangel
irriterat de vuxna

tvingat dem att le
och säga
"så duktig du är"
tvingat föräldrarna
att avmätt säga
"hon är SÅ duktig"
i all evighet

skulle vi levt lyckliga då
skulle inget annat
ha inträtt i våra liv
och skulle kaos aldrig
ha inträffat

med tiden stoppad
i en malpåse
lukten av kamferkulor
som påminner om
gamla garderober

då kunde jag varit kvar
där i pappas garderob
den som bara jag
men ingen annan
vet döljer alla
sanningar

sanningar som
ingen annan än jag
kunde tyda , kunde
stannat där
bland de gamla
yllerockarna från
tiden före kriget
och pappas mögliga
gamla

badrock

klingandes på

en entonig

triangel





Fri vers av Ingela Svenson VIP
Läst 399 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2009-11-03 21:55



Bookmark and Share


  Hans Christian
Ypperlig och utsökt skrivet och berörande att läsa. Bravobravo.
2009-11-20

  Catharina Edin VIP
Verkligt intressant dikt som väcker ens nyfikenhet, kring källartrappen, kring pappan, och så den gamla triangeln, tagen till heder, mycket bra gestaltat!
2009-11-03

  peter markurth
återigen mkt bra flyt, snyggt avslut
2009-11-03
  > Nästa text
< Föregående

Ingela Svenson
Ingela Svenson VIP