där i skuggan

dina bruna ben är svala

en potential

för allt det maximala

längtans fula asgam

cirklar över huset

solen skiner runtomkring

men hit når aldrig ljuset

där i skuggan kurar du

med armarna på låren

och här bredvid lurar nu

de fyrtioåtta åren

som en räcka nederlag

som oavbrutet hånar

gör mig till den värste

utav alla fånar

plågad ska jag vara

tills jag lämnar scenen

riden blott av maran

hon med de bruna benen

LARZ GUSTAFSSON   090625