ofrivilligt självutlämnande
kysser jag era
sorgliga munnar,
slickar marken där ni går

sparkad blodig, ålar
jag på botten av ån, spyr,
ler tomt när ni
kastar trötta
blickar, men

nere på noll bland
krossat hopp smider jag
min trojanska häst fylld av
era rädslor

i tystnad glider den
fram mellan era
vridna själar &
tuggar spottar ut
knullar er omedvetet &

nu är det min tur att skratta