Det trillar fram bokstäver
ögonfallande bokstäver,
med korta repliker
förbluffande, tänkvärda vändningar
knorriga slutknorrar som ger
knottrig hy

Du sätter finger på andras tankar med enklare ord än,
fem sidors velande i dagböcker, skrivböcker
hur mycket velade du innan du fann orden?
Hur är det att vara så ärlig att inga cirklar behövs?
Inga cirklar av bortförklarningar, undersökningar, analyser och självkritik
fem sidors självkritik

Egentligen borde orden finnas där inuti
Kanske handlingar som lockar ut
upplevelser som spelar ut
de enklaste raderna
de som
ljuder på väggar i andras rum
i smyg tags över av andras munnar
sätter sig i tankesystemet och drar i folks mungipor

Har hon fem sidors velande i sina böcker
innan orden ramlar fram
skakas fram
sollas fram?
Kommer hon på dem på direkten
eller är hennes händer fyllda med bläck?
Är bläckpennorna slut efter ett par
glarklara ark?