Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

dödsångest.

Jag ser mig själv.

Det är jag
och kanske tre andra.
snackar skit
röker braja

Det svider på min hud.
Jag blir orolig
men är tyst.

vill inte vara paranoid.

Sen börjar det blöda.
Handlederna spricker upp först.

Det rinner fort.
Jag förstår.

Jag kommer dö nu.
dö.
upphöra.



Dom andra märker
jag börjar gråta.




snälla
snälla
hjälp mig


någon

snälla!


Det är hål i min kropp.
Ingen kan göra något.


Döden stirrar på mig.

Det är ett helt nytt känsloläge.
Jag tappar allting jag tidigare har tänkt.

Döden och jag
i mina sista andetag.


Gud skrattar åt mig.
Åt min naivitet.
Det här är hans överraskning.

dom andra skriker i panik.
men ingen

ingen

är lika rädd

som jag.




Fri vers av Mojsi
Läst 264 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-09-03 12:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mojsi