Redan medlem?
Logga in
Florstunna tider genom askan av vår
OändlighetStilla sänkte sig marken Genom höjder från fjärran Omsusade av vattnets gamla vågor
Arvedelar av vitnade stenar Sköljde genom markens tunna hud Gav näring åt sagornas vener
Frön följde sipprande genom mjuk jord För att ta fäste vid tystnadens grottor Vi sträckte längtade vår glädje till dem
Fri vers
av
madigan
Läst 701 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2009-09-03 12:32
|
Nästa text
Föregående madigan |