Det fina får vara kvar
Uppvridna leenden, glittrande ögon, accelerande hjärtslag

Den gårdagen vill jag ha

Där allt va i en och samma våg
Ingen storm, ingen hagel

Bara bekväm atmosfär med romansens granna regnbåge

Sedan får Nuet ta över och blickarna siktas in till imorgon
Men gårdagen blixtrar, ger halka och snöar bort mitt förstånd lavinartat

Svarta moln, orkaner, utrotande glädje

Försöker samla ihop gårdagens rester
Och lägga dem i en glasburk

Då ska jag skaka burken, flå dem levande

Då är det jag som har Makten