- Hej, säger flyttblocket till tallen. Jag tycker du har så fin och len bark. Kan jag få gnida min nos mot dig bara lite försiktigt och känna den goda doften av kåda?

- Försiktigt, du trampar faktiskt på mina rötter, säger björken upprört.

- Jaja, svarar flyttblocket godmodigt. Jag är så försiktig jag kan, men tänk på att jag var här långt innan du och dina hetsiga och alltid brådskande vänner dök upp. Ni har alltid så bråttom, skjuter i höjden och ramlar omkull och är borta innan man knappt hinner hälsa! Jag tycker man skall ta det lugnt i livet. Eller vad säger du om det, tall?

- Jo, de har alltid bråttom småttingarna. Men klia mig gärna på barken så kanske några jobbiga insekter ramlar bort också. Det är bara skönt. Snart är det vinter, och då får vi stå här i snö och sova ett tag. Då känns det tryggt att du håller vakt, flyttblock.

- Alltid redo, min kära tall, alltid redo. Mm, vad det känns skönt att gnida nosen ett tag ...