Morgonens frosthinna stirrar på dig hotfullt, igen.

Höstsolen värmer kinden, rakt igenom blåsten.

Blänkande kastanjer, som djur ömsade ur sina gröntaggiga skal.

Virvlande löv, nästan lika livlösa som gatorna och kullerstenarna under dem.

Igenbommade förpuppade glasskiosker, ger inte mer någon glass.

Badvattnet har simmat söderut, stranden ligger öde och tyst.

Påpälsade människor, stressar vidare i folkvimlet.

Myssoffan lockar mycket mer än balkongen.