Han sporde där han satt, om gånget liv, för mig en okänd tid.
Med åldrad hand han gestikulerar, liksom för att bringa liv i sin saga.
Och i dessa ögon, ännu fyllda med livets glans, finner jag dåtid speglas.

Det var här jag lystrade, det var här jag lärde.
Nu är det minnen blott. Men dessa ord och sagor, som fyllde min barndom, präglar min ungdom, och skall leda mig i min framtid.

Den gamles ord,
Den vises ord.