När jag satte mig ner, utsöndrandes ett bräckligt stön, såg jag att den röda lampan inte var röd som den ska vara innan jag gör den grön utan svart. Eller eftersom allt runtomkring var svart så såg jag ju inte att den var svart direkt utan mer…ingenting.

Ingenting som borde leda till irritation även om man bor i ett I-land. Men bor man i ett Irritations-land så är det bäst att vara irriterad över lampor som inte är röda, som de ska vara innan de blir gröna, utan ingenting. Ingens ting. Inget sting.

Det är inte det att musklerna inte orkar utan snarare att de torkar. Den trötta hjärnan vill inte dela med sig sitt blod mer; knapptryckarfingret förvaltade ju inte lånet som man kan förvänta sig av fingrarnas finger så klart fan hjärnan blir leds. Det är ju ändå the 21st century och kroppen har blivit frånsprungen och varvad av hjärnan för länge sedan. Komma och kräva sådär… betala skatt och tig.

I egenskap av kroppens alfahane borde hjärnan kunna göra som ögonen såg någon göra i en film; kom igen hjärnan! tänker man knappen intryckt nog mycket så borde den bli intryckt. Åtminstone kunde den kunna göra som MacGyver, nog många gem borde bli en adekvat tryckpinne. Var är alla gem i verkligheten? MacGyver hade nog den bästa hjärnan och snäll var han, samtidigt som han fyllde ut de lite för tajta jeansen på ett föredömligt sätt.

När jag ställde mig upp, utsöndrandes ett bräckligt stön, märkte jag att kabeln bakom TV:n inte var i. Det ska den aldrig inte vara. Bara om man åker bort någonstans som man tänker göra ganska ofta men gör ganska sällan. Till och med i ett Undernärt-land måste \"denlossnadekabelnbakomTV\"-problematiken vara dryg.

Svänger man vänster ungefär halvvägs kommer man till sängen. Jag steg nog upp lite för fort, en förnimmelse av yrsel och den högra foten över den vänstra.

Jag la mig ner, utsöndrandes ett bräckligt stön, och tänker att jag ska läsa en stund men vet ändå någonstans att jag ska sova. Det är skönt och kallar man det bara rekreation ter det sig inte helt osofistikerat.

Vaknar hastigt till när prologen träffar golvet, men bara i fyra sekunder – åt helvete för kort.