jag såg en flicka
försvinna under bussen idag
hon såg sig inte för
och hamnade
under bussen

där låg hon
och jag stod bara där
helt stilla
mina skor färgades röda
så nära var jag henne

med gråten i halsen
skrek jag på hjälp
men min röst hördes inte
genom bullret bakom bussen

hon grät inte
fast hennes ben satt fast
hon såg på mig en stund
med sina ljusblå ögon
jag var nog räddare än henne

blåljusen bländade mig
det gick så snabbt
jag stod ensam kvar
på busshållsplatsen