Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sotis

Sotis väntar tills det ringer in innan hon gläntar på toadörren. Kusten är klar och hon hinner ända till kuratorns dörr innan någon kommer, och det är bara Barbie, städerskan. Barbie bryr sig inte om nåt annat än skräp och bråkiga killar, så Sotis oroar sig inte för att hon skvallrar. Sotis knackar tre korta två gånger och sen går hon in. På insidan låser hon med haspen som hon brukar. Kuratorn vänder sig om.
-Sätt dig, säger hon.

Sotis sjunker ner i soffan och drar upp fötterna under sig. Kuratorn sitter i sin skrivbordsfåtölj, med benen i kors. Idag har hon de röda stövlarna på. Sotis ser bara golvet, mattan och stövlarna idag. De stövlarna är verkligen fräcka. Allt hos kuratorn är fräckt. Jag hade gärna bytt med henne, tänker Sotis.
Hon glömmer bort att titta ner och fångar in en glimt av kort, svart kjol, illgrön korsett och ett knallrött krusigt hårsvall. Sotis rodnar och tittar ner igen.

Hennes egen tröja är väldigt bylsig och lång i ärmarna och jeansen är slitna och lite fransiga. Men inte på knäna. Fast hon HADE tänkt klippa sönder dem lite men hon vågade inte. Det enda hon klipper är..
Äsch, nu tänkte hon på det igen, förbjudet, förbjudet!

Kuratorn heter Jeanette. Hon är mycket lugnare än hon ser ut, och hon låter Sotis sitta här en timme varannan dag. Sotis har lovat att komma på villkor att hon slipper prata, och det var en överenskommelse som båda köpte. Sotis sitter och vilar sig, kan man säga. Hon tänker och tänker och kuratorn tittar ibland på henne, och ibland ut genom fönstret.

Då och då frågar hon nåt, men Sotis svarar inte. Fast hon får nu mer att tänka på av kuratorns frågor. Det är ganska bra tankar för det mesta, det blir liksom ordning i huvudet. Ibland glömmer hon bort att tiga och öppnar munnen... men så biter hon ihop. Det är för tidigt. Sotis känner på sig att en dag kommer hon att berätta en massa saker för Jeanette. Men det är ingen brådska, Jeanette har lovat att hålla tiden hela terminen ut. Det känns både skönt och hemskt hotande att sitta här.

Klassen tror att Sotis går hos talpedagogen varannan dag för sin stamning. Det är bra. För hon stammar faktiskt. Och hon behöver verkligen tänka.




Prosa (Novell) av Åsa Gustavsson VIP
Läst 265 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-01-13 00:08



Bookmark and Share


    papillon
Det här läste jag med intresse, flera gånger, text som rör sig logiskt, jag gillar den jättemycket. Klok är den dessutom, motsatsen hade varit förvånande... men du - ett \"verkligen\" i var och en av de två sista meningarna utan att jag tycker att det skulle vara någon verkningsfull upprepning, jag blir lite störd där. Med ett \"Och\" i stället för \"Men\" som första ord i sista meningen får upprepningen lite tyngd.
2008-01-13
  > Nästa text
< Föregående

Åsa Gustavsson
Åsa Gustavsson VIP