Fortfarande vintriga hälsningar

ylar genom vinden

Och jag står o ser på isflaket

som kan föra mig varsomhelst

Båten står och väntar

på passagerare

Med obeslutsamhet i min kropp

så hoppar jag på isflaket

Jag vill inte riktigt veta mitt mål

samtidigt som trygghetens

hamn är väldigt lockande

Men utstakade mål

är lite trista

vattnet är mitt element

Så när varma vindar möter min borg

vet jag att jag är förlorad

i ödets händer

Men havet är en möjlighet

inte en dödsannons

Mina frusna fötter

måste få tina upp

väldigt långsamt

Därför väljer jag isflak

mot oanade mål

men med ett varmt hjärta

som min reskost