Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En psalm i gammal tradition


Som att öppna dörren till ett väckelsemöte, men vad skulle jag göra?


Som solen bländar djupen
så talar du, min Gud
till själen långt förlupen
ett dolt men väntat bud
I enslig våndas själsnöd
når budskap fram till tro
ett himmelskt bakat nödbröd
och hungern får bero

Men orden jag hör klinga
ser ut som solens ljus
Och benen måste springa
hem till din kärleks hus
Där möter du, en fader
med famnen full av nåd
Och bänkarna i rader
syns kring ditt livsförråd

Som elden i ditt hjärta
är allting glödgat hett
och sotet är den svärta
som döden aldrig sett
Din skugga fyller sorgen
och livet strömmar in
du själv har gått i borgen
för skulden som var min

Här sjunger änglars skara
en ny och mäktig sång
och mänsklighetens vara
har räddats än en gång
Tillsammans med varandra
är vi ditt kärleks ord
att leva det för andra
är vinet på ditt bord





Fri vers av korpfjäder
Läst 343 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2009-01-07 17:25



Bookmark and Share


    papillon
En mycket vacker och mycket välskriven psalm på ett i sanning klassiskt versmått - melodin till "Den blomstertid nu kommer" stämmer perfekt........
2009-01-09

  Kristina Wallbing
Förvisso som en gammal psalm, men en mycket vacker sådan. Välskrivet och rytmiskt, som så ofta av dig!
Gillar särskilt;

"Tillsammans med varandra
är vi ditt kärleks ord
att leva det för andra
är vinet på ditt bord"
2009-01-07

  Mona*
ctrl+c, ctrl+v
Nu sitter den förevigt i min hårddisk. Där nära det trasiga moderkortet, ska jag vårda dess innehåll.

Eller

Jag vill bara hålla orden nära. Tycker mycket om.
2009-01-07
  > Nästa text
< Föregående

korpfjäder
korpfjäder