Du stora lilla
tidsepok
som närmar dig
ån bakom träden

plankan i gräset
med spiken i
på nytt
på riktigt

närmar sig ett tangerat rekord
ett markerat ackord

vaknar av en
en blick
ett lillgammalt leende

likt mitt
men hennes
endast

en signal från en mjuk och varm
liten stor

till en stor liten
beprövad man
som börjat på ett nytt varv
men ändå lyssnar på en pixlig November

som tänker:
dags för en ny klick omstart
dags att vända löv med stekspade
trampa på fimpar barfota

tid att plocka svamp med tång

med stora lilla
hon
i ena armen

den andra om stålräcket

med sikte framåt