Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Artigt leende tystar hatet

Jag ber dig.

Kom.

Kom till mig.

Tveka gärna, bara du finner modet och gör det så småningom.

Det är slutet jag väntar på.

Viska försiktigt i mitt öra.

En enda oönskad underton.

Och jag ska utlösa ett vrål som förfäder skulle frukta.

Någon annan får plocka upp ditt brända lik när jag är klar med dig.

Vilken lättnad. Jag går nu.











Fri vers av Poeni
Läst 236 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-02-18 22:00



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Ilskan i orden kan man inte ta miste på...vem är de riktade mot? Egentligen?
Applåd!
2010-02-23
  > Nästa text
< Föregående

Poeni