Uppdaterad version av tidigare dikt. Läst i P4 radio Halland 100723.
Livet pågår fortfarande här inför väggarna
Den gamla damen
har lämnat sjukhuset nu
Sitter i den bekväma stolen
som en gång var hennes makes
och tittar ut över havet
Havet rör sig
där långt utanför fönstret
Det rör sig sakta fram och tillbaka
Hon hör
skogen
strandfåglarna
pågå
Bilar på väg ned till stranden
en och annan hund
åbäka sig
Själv pågår hon inte så mycket längre
orkar bara röra sig
en liten stund i taget
Det värker så
i benen
ryggen
och hjärtat slår lite för fort
om hon lämnar stolen alltför hastigt
Hon går en bit med rollatorn
för att ta en macka
i kylskåpet
Det står ett glas mjölk där också
Kylskåpet rasslar
det bråkar så förskräckligt med henne
men det pågår fortfarande
så hon håller sig lugn
Hon är så tacksam för flickorna
som brer hennes smörgåsar
som tar på henne stödstrumporna
och smörjer hennes ben
Ibland kommer det en pojk också
och han är lika fin han
När han ler under luggen
Hon är tacksam för barnen
Döttrarna och sonen
som kommer och går där
Det känns nästan skönt när de bråkar
det blir lite liv då
och det händer
att hon ler åt eländet
sådär lite i smyg
Det är skönt med lite liv
i alla fall en stund i taget
att någonting fortfarande pågår
här inne i huset
och inte bara utanför hennes fönster
Nu har barnbarnen
byggt bo
i stugan ovanför
Hon blir lite orolig
för dem
när hon känner lukten av grillning
Orolig för skogsbränder
det är så torrt nu
De är väl försiktiga?
Men hon är glad att de kommer
att de tar hand om vinbären
att de är glada och skrattar
att livet fortfarande pågår där uppe
Bara de är försiktiga med cigaretterna
de har lovat att vara försiktiga med cigaretterna
Hon återvänder till stolen
väntar på nyheterna
löser korsord i nya Hemmets
Ibland är orden lite för svåra
så hon struntar i dem
Hon vilar sina ögon
en stund
istället
Hon är så trött nu om dagarna
för det är så varmt i huset
i juli
och det är så svårt
att sova om nätterna
Hon vänder sig fram och tillbaka
vrider både sig och sina lakan
Hennes dotter har ställt in en fläkt
inne i sovrummet
men den
för så mycket oväsen
Det är som om trutarna
har byggt bo på fönsterbrädet
så hon ställer in den i garderoben
där kan den pågå lite i skym undan
Fast det säger hon ingenting om
för hon är tacksam
och dottern är så orolig
både för hennes hjärta
och sitt eget
Så nu hon vilar här i stolen istället
medan hon väntar
Kanske somnar hon en stund
och drömmer om
om en annan tid
En tid med ork i kroppen
cykelturer
och trädgårdsarbete
Snart kommer flickorna
och frågar vad de kan göra för henne
Hon ska le åt dem
säga att de är hennes solstrålar
Kanske kunde de bara pågå lite?