maniskhet driver mig till vansinnets gräns

hoppar ut där jag står, mitt i klorna på det mediokras varande



det är bäst så, säger fötterna som går

utan tanke på kärleken vi har, traskar jag iväg

mot kända vägar, tillbaka till en värld

av uttråkning, slaveri och stress


*


å andra sidan, om ett tag

kommer jag klösa mitt hår i förtvivlan, önska

att jag inte vore här, att det inte vore så

att jag valde fel



men jag är manodeppressiv,

det betyder att jag periodvis tycker si och

periodvis tycker så



och jag kan inte veta vad som är rätt och fel