Han ryggade omedvetet
tillbaka ett par steg när
skaftet på hammaren
snuddade
vid hans tinning

Åtminstone var det
så han upplevde det
när hon likt konfetti
kastade upp
samtalsämnet
som nu sågade sönder
deras förvisso redan
rostiga
relation

Men som ändå slog ner
med elektrisk kraft från
den sommarspunna himlen
Var det över nu?
Han visste inte längre
om han orkade

Och hon, djävulen
på andra sidan bordet
verkade sitta lugnt i båten
med en vinnande hand
Hon var som Döden själv
och det var uppenbart att hennes
käftar
suktade efter hans blod