Studierna tog mycket av Novas tid och vissa veckor träffade hon bara studiekamraterna. Tiden gick så snabbt och i november kände Nova att hon måste sätta igång med sin träning igen. Hon sökte bland olika gym på nätet och det som verkade bäst låg en bit ifrån i ett industriområde. Hon tränade två kvällar i veckan och hon började känna sig piggare och mer avslappnad i kroppen. Den enda nackdelen var att det inte gick någon buss till gymmet, och nu var det så mörkt om kvällarna och hon tyckte att det var lite obehagligt att gå själv fram och tillbaka. På gymmet tränade ingen hon kände, men hon hade sett en kille som gick lite tidigare än henne ifrån gymmet, både tisdagen och torsdagen. Kanske körde han bil och då kunde hon kanske åka hem med honom. Hon tänkte fråga i alla fall.

Nästa tisdagskväll när hon kom till gymmet var han redan där. Hon funderade på hur hon skulle lägga fram, sitt för henne, så viktiga ärende. Han gick på gångbandet för att få upp pulsen såg hon nu. Han hade mörkt kort hår och varmt bruna ögon som han tittade sig intresserat omkring med. Den tunna bruna träningströjan var redan svettig och han torkade sig med en handduk i ansiktet. När han stoppade bandet gick hon sakta fram till honom. Han tittade vänligt och frågande på henne. Hej, sa han! Hon kände att hon rodnade men fick fram sin fråga och förklarade sin obehagskänsla för att gå själv i mörkret. Hon frågade också om han hade bil, men nej det hade han ingen. I samma andetag sa han, att han tyckte det skulle vara trevligt att vara hennes beskyddare under vägen dit och hem. Han hette Edon och arbetade som väktare. Han körde runt till olika företag för att se så allting stod rätt till om nätterna. Han hade blivit beroende av sin träning och mådde inte bra om han struntade i den.

De hade sällskap de flesta gångerna och under promenaderna lärde de känna varandra. Han hade humor och var glad och de skrattade mycket tillsammans. Edons föräldrar hade bjudit hem henne på en bit mat i mellandagarna, sedan hon kommit hem från hemstaden och mamman.  Nova tänkte att för fyra månader sedan hade hon inte haft någon som hon kände här i storstaden och nu hade hon tre vänner som hon brydde sig om och som brydde sig om henne. Hon tänkte på Leona som snäll och klok, Adelina som varm och vänlig och Edon som en glad kille med tryggheten inbakad som en ädelsten inom.

© tk.