Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Till min ledsagarinna och maka där jag ber om förlåtelse för alla de gånger jag tagit dig för given.


Om du åter öppnar dörren

Om du åter öppnar dörren ska jag säga alla orden,
som jag menade att säga miljoner gånger förr.
Fast vi två levde tillsammans blev vi ensammast på jorden
när jag glömde säga "älskar dig" när redan stängt din dörr .

Alla oväsentligheter som har sagts med tomma läppar,
som har gjort så att jag glömt att tala om det som av vikt
liksom klockorna som ringer när de slår mot sina kläppar
varje morgon ej för guden utan bara utav plikt.
liksom klockorna som ringer när de slår mot sina kläppar
varje morgon ringer bara utav plikt.

Om du åter,
Om du åter,
Om du åter öppnar dörren,
och ej står kvar därutanför
Om du åter,
Om du åter ,
Om du åter öppnar dörren,
ska jag veta vad jag gör

Ge mig hoppet så jag ännu tror att allt som finns i världen,
får en mening när jag säger från mitt hjärta och till ditt
Att ej ensam, att ej ensam, att jag ensamaste är den,
när vi lever två tillsammans och ej var och en i sitt.

Om du åter öppnar dörren då ska livet bli så härligt,
då ska sol likväl som regnet bli till grönska och till vår
Varje dag så ska vi njuta utav livet fullt begärligt,
Om du åter öppnar dörren, och ej vänder om och går.
Varje dag så ska vi njuta utav livet fullt begärligt,
Om du bara inte vänder om och går.

Om du åter,
Om du åter,
Om du åter öppnar dörren,
och ej står kvar därutanför
Om du åter,
Om du åter,
Om du åter öppnar dörren,
ska jag veta vad jag gör




Bunden vers (Rim) av Knickedick
Läst 224 gånger
Publicerad 2012-03-21 18:30



Bookmark and Share


  Marja-Liisa Koski VIP
Vilken underbar kärlekshyllning! Fint!
ML
2012-03-21
  > Nästa text
< Föregående

Knickedick
Knickedick