Tack vare dikten
fann jag Tidernas
väg till dig
- Se knopparna
i busken, säger sambon
Ser snön i backen
Engagemanget
för medmänniskorna
är hennes signum
Han kapar kontakter
som bara står i vägen
Hon styrde båten
i byig sjö, medan han
skummade ytan
Hans perspektiv
förändrades med tiden
makro blev mikro
Revolutionsdrömmar
ersattes med grammatik
Det retar henne
att hans sätt är så
förutsägbart
Är hans känsla
uppåt eller nedåt
vet hon varför
Han söker sin jämnvikt
utan att lyckas nå den
Hon gråter men
försöker vara glad
trots avvisningen
Aprilsnön försvann
lika fort som den kom
- hopp om vår lever
Femhundra kilo
hans vikt före läkaren
Fem gram efter
Femtiotusen
tankar passerar vår hjärna
varje dygn
Samlar vi oss
fem minuter, skriver vi
en hel sida
I tystnaden
hör vi det väsentliga
om oss själva
Meditation ger glöd
åt vår självrannsakan
Fadern styr båten
på älven, sonen flyger
över kullabergen
Åkern böljar sig
framför vår röda stuga
av knuttimmer
Pannlampans ljus
på vägen, vid älven
gårdarnas spegling
I insomningens
första dröm, dök en narr upp
med väckande spratt