en kärleksförklaring
som kysser mitt hjärta varje gång med gryningsljus som lägger sig över vattnet och lyfter upp mina händer mot kinderna, lägger flatan mot och känner hur blodet strömmar till, hur dina sommarnätter bländar förståndet och blundar en stund. röken från tunnan där rasket eldas i långsam takt och klucket under bryggan som får vara underlag till mina nakna bröst och motorbåtens ljud från andra sidan sjön. som lägger dun runt himlens kanter tillräckligt många skymningar för att alltid få mig att längta nätterna och dra in porsdoften långt upp i näsan och kittla sinnena som stelnar däremellan. stekoset från paltbitarna och fläsket i stormkökspannan och du står alltid likadant på huk. så flyttar jag händerna från ansiktet, nuddar dina när du räcker mig den väl indruckna kåsan och jag känner kaffesmaken tydligare nu. * som stannar små bitar av mig alltid kvar för var gång, och jag undrar om det är så jag tillslut kommer att komma ikapp mig. finna delarna som jag så innerligt behöver göra till en hel. igen.
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 269 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2012-10-23 23:19
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |