Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rosenkvisten

Jag gick med blicken nersänkt
Inre tankar kan förblinda
Men så hördes någon vissla på håll
Och upp ur tankarna blev seendet visst
Ur ett litet omålat stängsel såg jag
En tunn rosenkvist träda fram
Och ur dess stängsel
Det mest bedårande lilla blomster
Vårsommarrosa, höstvinterskärt
Trotsande bilavgaserna hängde det ut
Och siade om framtiderna




Fri vers av Anna Victoria Östgren
Läst 233 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-10-25 02:04



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Så genomgående intressant, så vacker hela vägen, ... en historia i poetisk form, man är med från början till slutet, och njuter
2012-10-25
  > Nästa text
< Föregående

Anna Victoria Östgren
Anna Victoria Östgren