Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

attityd




Natt över stenkolspudrad stad (pose)

 

det var inte stadens belägenhet

när nattvandrarna närmade sig sin gemensamma formering

eller när de tog de sista stegen över torget

      för att nalkas det krälande nattlivet

 

det var

      hur de förhöll sig till scenen

      till skådespelet på plats

och deras synsätt på åsikterna

         

när ingen längre tolererade 

      varseblivandet

av en överexponerad anblick

      i kallt gatlyktesken

 

då tog de mörkret i besittning

överbryggade det dunkla

 

med pur närvaro

 

 

och ingen mindes längre timmarna

      innan frågorna fick sina svar

      innan varma tumvantar drogs över knogjärn

inte mer

än reminiscensens ovisshet

återstodens spörsmål

 

likt flugor surrar tankar kring det enda varaktiga

cirklar och landar

roterar och flyr

 

en annan midnatt

ska vi förstå räckvidden

      av det skedda

 

 

det är något i stadens uttryck

 

hur natten inramar

      dess centrumkärna i dammande stoft

hur det glimrar i gatlyktors motljus

nedräknande faller

      mot naken asfalt

 

och stadens barn finner sin tillflyktsort

i de skickades tillvägagångssätt

 

tillstår sin eskapad

vidgår revolten

 

tills de erfar

tid

 

©  Birgitta Wäppling 28 november, 2008

 

 




Fri vers av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 1342 gånger
Utvald text Utvald text
Publicerad 2008-11-29 20:54

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  CamillaN
Tycker så mycket om denna dikt att jag läser flera gånger och njuter i en följd...

Hör överträffar du mästerverken, och får raderna att lyfta mig som läsare. Lyfta mig bort till bilder som du målar och där man ser hur nattens händelser gestaltas.

Bokmärker och beundrar.
2008-12-14

  Diktarminna
Mycket skickligt skrivet, med ett tema som berör. Man ser framför sig hur mänskorna rör sig och denna rörelse bibehålls genom hela dikten när bilderna målas upp och förändras från en rad till nästa.

Grattis till utmärkelsen (guldstjärna, medlemmars val).
2008-12-14

Maria Zena Viklund
mot naken asfalt
tills de erfar tid


ett fantastiskt stycke mästerverk det här grattis till stjärnan den är du värd, applåd o bokmärke!
2008-12-01

halmstrå
Att göra revolt bygger väl på en subjektivt god tanke om att något ska bli bättre. Och om då konsekvenserna i eftertankens återsken och mognadens kunskap visar sig vara motsatta dem man tänkte sig kan man kanske börja fundera över vad ont och gott är.
Jag tycker om att du skriver i gåtor som inte får svar.
2008-11-30

Erik L
Jag blir grymt imponerad av bildspråket du så skickligt målar fram! Verkligen mästerligt skrivet. Det här är den typen av dikter som jag mycket väl kan tänka mig kan få plats i en diktsamling!
2008-11-30

  -Lennart Nilsson-
Fantastiskt fina bilder målar du med ordens penslar. Det finns en rörelse i diktens bilder, man riktigt ser framför sig hur nattvandrarna rör sig, hur det skärper tonen och tar tillfället i akt. Men tonen skärps inte mer än att nattlivet lyssnar. Så går livet vidare, men nattlivet har förändrats och vilar mot respektens grund.

Fulländat når dikten höjderna, genom stark känsla byggt kring en röd tråd, fantastiskt fin berättarform och helhet i diktens innebörd.
Bokmärker. Applåderar. Ringer förlaget här intill och tipsar. Nu.
2008-11-30

Bodil Sandberg
Som ett bildspel..hur du skickligt frammanar bilderna en efter en.. nattvandringen..intåget belägringen..puls puls puls genom hela dikten!applåder!
2008-11-30

lyckeli
en del kan med ord måla
bilder som gör att det känns
som om man är där, i bilden,
en del av den

du kan
2008-11-29

Sladjana Zubcevic
Underbart skrivet.
2008-11-29

  BabsanS
Med mästarens penna för du dikten framåt mot fulländning.
Stark känsla, fin i form och helhet. Och språket är... helt vidunderligt fint och varierat, i ordval, meningsbyggnad, allt.

Beundrar din förmåga.

Applåderar fortfarande... :)

Bokmärker.
2008-11-29

  LisaL
Skickligt målar du bilder och skapar poesi även av vardagen och livets stora frågor.
Det är med stark känsla som raderna får dikten att vibrera när jag läser. Den stegras, avtar lite grand för att hålla mig på sträckbänken, och stegras sedan åter. Läser andlöst vidare och fullständigt förförs av slutraderna.

Vilda applåder!!
2008-11-29





  < Nästa text
< Föregående