Ett barn är du

lilla barn

formad i naturens grönskande

skönhet till någonting vackert

som krukmakaren

formar lerklumpen till konstverk

Ett barn är du lilla barn

var inte blek för det

lek ut dina tankar och känslor

Vi större barn förstår

dina tankar och känslor bättre då

Snälla lilla barn

gå inte iväg

Vi större barn saknar dig

så mycket då vi far bort

till när och fjärran

Vi hör din röst som blir oss till tröst

vi ville inte ha det som vi har det

men det blev ett dille

som är så svårt att tränga bort

bara du med ditt snille kan förstå

Det känns så hårt

lilla barn

Det bränns lika mycket

som den gången vi själva fick lära oss

av andra större barn att hålla

oss borta från elden

lilla barn

Vi behöver dig så väl

mycket mycket mer än större barns påhitt

om något som kallas för klöver

Vi får gå i större skolsalar än du

lilla barn

där vi får lära oss vad ordet favör betyder

Men jag måste säga dig

lilla barn

Jag tänker så mycket

på det franska ordet fleur

som betyder blomma

Jag minns det så väl från då vi själva

klippte blommor på lekiset

lilla barn

Förläng dina lekar

jag lovar dig på hedersord

de bleknar inte

utan blir som en påminnande refräng

lilla barn

Jag säger dig det därför att jag och andra

längtar så otroligt mycket efter att bara

få krama om dig mjukt och länge

lilla barn

Jag föreslår att vi söver oss tillsammans

som den säkra bro du och jag lät bygga

där kan jag tro att vi får ro när vi vaggas

Våra vingar är så trötta

spring inte så fort

det bringar oss i osäkerhet

men jag tror jag förstått

du fanns där hela tiden

lilla barn

Dina dimfuktiga ögon uttryckte det så klart

TID

Vad dum jag känner mig

jag blir alldeles stum av ånger

Säg mig

kan du förlåta mig

Jag lovar då på riktigt............

Lilla barn

lilla barn

vad vore vi andra utan dig