Godmorgon.
Blickar ut genom mitt köksfönster
Utanför dansar de färgglada träden i takt till vindens sus,
fartfyllt och intensivt svajar deras grenar men så plötsligt
stilla.
Som om ögonblicket frusit
som om de blivit påkomna att göra något olämpligt
och rädslan för konsekvenserna hindrat deras rörelse
Kaffet smakar inte detsamma längre
Kanske för att jag vet..
Jag vet hur dess koffein kommer trigga igång mina demoner
få min ångest att dansa om än inte lika färgglatt som världen utanför
En dans jag dansat många gånger förut
Dansen som får mig att snubbla på mina egna fötter,
den får mig att tappa all kontroll men
att tacka nej till denna vals
är en omöjlighet
Jag finner mig ofta fångad i mitt eget sinne
som om kroppen frusit
Om jag bara håller stilla
kommer ingen ifrågasätta min närvaro