Vaknade upp på förmiddagen.
Med beskan av nattens fest kvar i munnen
Hjärnan kändes alldeles för stor, eller kanske kraniet för litet

Upp ur sängen kom jag till slut
En kopp starkt svart kaffe, med Falu råg-rut till
Dagen passerar långsamt förbi
Gör inte mycket, sitter mest och hänger

Minns gårdagens skratt och tjo, den goda maten, den söta servitrisen
Smackar och känner min torra mun, utan saliv

Dagen saknar skratt och tjo, ligger istället på soffan
Med Netflix som min sanna vän

Väntar på att det ska bli kväll, så jag får sova igen
Telefonen ringer, polaren frågar om jag ska med
Och visst ska jag de!
Så jag kan må såhär imorgon igen