Jag tycker det där med (en snygg kille, alternativt snygg tjej) är överkurs. De flesta som går 'till sängs' med en annan person, brukar ju gå efter utseendet. Utöver att attraheras av annat.

Så att lägga till att tjej/kille ska vara snygg, trots att det uttalandet då utesluter alla som inte är det, trots att vad som är att vara snygg snarare ligger i betraktarens öga än är en generellt giltig sak.

Det finns naturligtvis en vetenskaplig tolkning av vad det är att vara snygg. Det handlar om balans och proportioner. Den som i sin kropp och sitt ansikte är så lik en skyltdocka av det kön som personen ifråga söker efter, den betraktas som snygg. Skyltdockans kropp och anletsdrag, om där finns sådana, stämmer överens med fotomodellers drag hyggligt väl.

På det viset ger fotomodellen en bättre bild av hur en 'perfekt människa' skall förväntas se ut. Kroppen och ansiktet skall vara i hygglig form, vara proportionerliga på ett attraherande sätt, det vill säga tilltala så många betraktare som möjligt.

Ansiktet brukar vara på det viset att ögon och ögonbryn är placerade så de liknar varandras spegelbilder, precis likadant med vänster och höger del av näsan, munnen, kinderna och hakan.

Om höger och vänster del av hela kroppen harmonierar med varandra men samtidigt kläderna och håret samt rörelsemönstret då människan går, skall tillsammans skapa en helhet såväl som personlighet, då är individen också attraktiv.

Samtidigt bör förstås en individ vara charmig, utstråla livaktighet, ha lätt för att skratta utan att uppfattas som löjlig et cetera.

En annan sak som är intressant är att det visserligen är skillnad på kärlek och sex, samtidigt inte vid en första anblick ses som två olika om ändå stundom samspelande faktorer.

Att 'ha sex' är en term som kan innefatta en mängd olika föreställningar om vad det innebär. Många nog tror att det innebär en kärlekshandling, medan andra genast kopplar det till en slags gnidande av kroppsdelar mot varandra tills förnöjsamhet av något slag uppträder.

Alla de människor som inte har kropp och resten av ansiktet i balans, betraktas som mindre attraktiva för flertalet, som dock hyggligt klarar av att kompromissa med sina möjliga krav på perfektion.

Huvudsakligen av uppenbara orsaker, det vill säga att den procent som är perfekt, inte tillhör det stora flertalet av människor och därför bör folk i gemen kunna just göra vissa avkall på sina möjliga önskemål om att träffa perfekta motsvarigheter av sig själva.

Att det skulle kunna finnas 'fula' människor utgår jag ifrån att de flesta människor känner till. Alla de som faller ur ramen för hur en människa bör se ut för att vara attraktiva är följaktligen fula.

Vems ram det handlar om kan dock bara en självständig individ svara på. Tolkningen av vad det skall betyda står var och en själv för.

Utöver detta brukar det betyda en person som kan tänka själv, fatta egna beslut, förstå sig på frågan om rätt och fel, vara kapabel att förstå de oskrivna reglerna såväl som de skrivna samt ändå tycka sig kunna då och då bryta mot dem utan att samtidigt är okej om alla andra också följer ett sådant exempel emedan det vore

A. Trist om alla alltid gjorde likadant.
B. Det kunde göra deckarförfattare arbetslösa.
Samt C. Fyll själv i det som passar.

Jag gillar verkligen att uttrycka mig på det här sättet, det ger mig mentala multipla orgasmer. Vad har du själv för ursäkt?