Så när pendeln en gång stannat

och någons jordetid är slut

Då vi plösligt tänker tankar

som vi inte tänkt förut

Måtte då ett slutet öga och ett öra

se och höra de som inte sagts förut

De plösligt vackra tankar

som för den döde då sjungs ut

Varför

måste pendeln stanna

innan vackra ord få blomma ut