jag såg alltid detta bekymmerslösa;
gnolandet i köket, radio, rutiga gardiner
som oförtjänta privilegier
ni föddes med som silverskedar
som superkrafter att fodra jackan med

med åldern ska jag komma att inse
att den heligaste marken på jorden
är den vi aldrig under en livstid
når med våra mänskliga kroppar