Tvivlet i livet
den mentala föroreningen
kommer smygandes
i sociala sammanhang
med svanenmärkta åsikter
och evigt studsande politiskt korrekta ekon
med bleka urvattnade argument
underbyggda med trötta gamla ideologier
döende faktoider
framförda av självutnämnda experter
när ska pöbeln trappa ner
med sitt eviga grupparbete
och sin flockmentalitet
för att göra större nytta
av det egna förnuftet
och börja tänka själva?
men det klart
vi har ju hellre fel i grupp
än rätt ensam
och det kan vara
en obekväm och jobbig roll att ha
att vara den som ifrågasätter allt
särskilt i en pragmatiskt svartvit värld
med obefintliga nyanser
där ingenting får finnas
utan en mening eller ett tydligt mål
någon som ifrågasätter allt
är trots allt bättre
(om du ifrågasätter mig)
än allt som ifrågasätter inget
därför anstår det mig
aningens högtravande
att dryfta följande
med emfas:
- Låtom oss tvivla mer gott folk,
börja med eder själva!
...och kom ihåg att
detta gäller så klart
inte minst
i allra högsta grad
även för författaren
endast den kloke vet
vad hen inte vet...