Det tog många år för mig att verkligen på allvar
inse att vi nog är lika på det viset, kvinnor och män.

Som att när en kvinna kramar om en man
så är det ju vad kvinnan upplever
som är själva grejen liksom.

Att även en man skulle kunna uppleva
ens bråkdelen av samma saker,
det slog mig liksom inte.

Ja, det kan komma plötsligt över en
som en blixt från klar himmel.

Kanske för att man trott sig förstå
att kvinnor skall vara så mycket mera,
ja känslosam'ma som sagt.

Och att det är en ju inte van vid
att föreställa sig att en man är,
ja ställd som på det viset
mera inombords då.

Det kan mycket lätt komma som en överraskning.
Som att efter tjugo år plötsligt få ett kort
från Australien
och först som undra över vem det är ifrån.