Och ingen talar om vad man kan få rätt
till hjälp ...allt får man ta reda på själv
som att bli stjälpt i stället för hjälpt

kanske tror de att man har så mycket energi som helt
att få belysa hela vägen fram för att kämpa för
självklarheter hela tiden ..

skulle vara intressant hur människor med
ett normalt familjeliv med friska barn
ser på livet med en ständig kamp

rätten att bara få vara förälder
och inte likna en föräldraroll

och mer och krävande ögonblick

vem bestämde att bara för att man är
en diagnosförälder
är man mitt i ekorrhjulet

Känns som att vi står utanför samhället

skulle vara intressant att veta hur beslutsfattarna tänker
tror sig veta egentligen hur det är att leva med ett barn som
har ett funktionshinder

 Ni som tror att ni förstår
förstår ni egentligen?

jag en spindel i nätet
ibland hade man behövt åtta ben

då man lever i en fyrkantig tillvaro

men ändå är kärleken större
till mitt älskade barn

men ändå rätten till ett likvärdigt liv
som alla andra

Tack