ekarna och jag delar
grov hud kring förfallet
förståelse för det fula
ekarna skalar av de snabba slutsatserna
rötterna tunga som tankens klor
för jobbiga att bära hem till ladan


bönderna vänder ryggen till vart hundrade år
låter er stå mitt i åkern
växa till tröstens ö
en minidjungel
ett gömsle
fullt synlig


vårens första löv
glansiga gulgröna
som små kartor över ett mycket lustigt land
amorbågar


Blåmes
huvudet på sned
små klor håller om grenen
vipp vipp
fågeln kan prata både med älgar och vargar
människor har han svårare för
du har ofta ont i hjärtat
säger hjärtat lever sitt eget liv


ja ja och vems hjärta lever sin ägares förnuftiga liv?


duntussen på grenen
hålet i hjärtat
sången och sagans epicentrum
min enda sanning
äger ingen makt på jorden