Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Flugor och kinamat

Så många gånger de klivit av vagnen här tillsammans. Intalat sig att den här tillflyktsorten varit deras slutstation. Hon undrade vad han gjorde nu, om han stod vid spisen och pratade med Arvid samtidigt som han väntade på att löken skulle få den där perfekta gyllenbruna färgen. Vilken bok läste han? Strunt samma, det spelade ingen roll. Hon undrade egentligen inte vad han gjorde utan bara om han tänkte på henne. Och framför allt när. Det var omöjligt att avgöra vad som var värst - om han inte tänkte på henne alls eller om det bara var när han blev avvisad av någon annan. Att hennes enda plats i hans medvetande var på ett vingligt pedistal ovanför ett skadeskjutet självförtroende, redo att petas ner så fort han tillfrisknat igen.

- Jag vet inte vad det är med oss, sa han en morgon på balkongen.
- Måste du tänka på det då? svarade hon passivt.
- Nej men, kanske inte, men jag tycker allt är så jobbigt.
- Att du vill vara med mig?

Han drack sitt kaffe och solen växte sig starkare. Han dricker kaffe och jag sjunker genom marken, tänkte hon och mindes ett naturprogram hon sett på TV där programledaren hade utkristalliserat vilka två metoder som finns att tillgå när en sjunker genom kvicksand. Kämpa innan du sjunkit för djupt med risken att slukas ännu snabbare eller rör dig minimalt och hoppas att någon ska hinna passera och komma till din undsättning innan det är för sent.
- Påtår?
- Ja tack, svarade hon och önskade sig ett undermedvetena med större tilltro till hennes subtila uppfattningsförmåga.

Efter det gick allt hur som helst ganska fort.
Framme vid lägenheten. Flugor och kinamat skrek till henne att här finns inget kvar att kämpa för.

Utredning pågår.






Fri vers (Fri form) av Ginger blue
Läst 247 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2016-03-28 01:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ginger blue