Tanten i det gula huset
Insåg en dag när jag pratade och skojade med grannens barn
att jag kanske nästan redan är ”tanten i det gula huset”
en sådan som pratar, fikar och har en massa garn
och som rensar ogräs från gångarna i gruset
Inser att jag inte alls har något emot detta
Tvärtom känns det härligt och meningsfullt
Det gäller att kunna värdesätta
att man mitt i allt kan få vara en viktig bult
i det sammanhang där man finns
och lyssna in vad just jag ska göra
och kanske någonstans upptäcker jag grodan som kan bli en prins
det gäller att öppna både öga och öra
Njuter när grannbarnen kommer och vill leka med hunden
att ha tid för varandra både stora och små
måste ju helt enkelt vara grunden
ja det som trots allt är det viktigaste ändå
Så ”tanten i det gula huset” vill jag gärna vara
Bjuda på bullar och saft men framförallt på min tid
tills att det en dag blir dags att fara
vill jag att människor ska känna att här var det frid.