Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Besten Utan Namn (Malin)

En vacker flicka vaknar trött till världen,
ganska själv.
Morgontimma, ögongrus och torkade tårars älv.

I pannan flackar eldens strimma,
kall av blålagd låga.
Halsen täpps av ångestklump, och obesvarad fråga.

Stirrar upp i takets rymd och hör ljuden av,
allt okysst.
Gör att orden klibbar fast, och flickan hon förblir tyst.

Inuti där måsten och en kvinnas ansvar,
brinner,
Önskar hon allt slog i blom, och tvånget snart försvinner.

För bakom duktig flickas spira, vit som slipad kvarts.

Där i hjärtats dunkla hamn;
Vilar besten,
Utan,
Namn.




Bunden vers (Rim) av Elias N. Lockne
Läst 188 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2016-08-17 18:02



Bookmark and Share


  Solstrale VIP
Väldigt magiskt skrivet finner spänning, inspiration och en ansats till bildspel... Liksom ett manus i poesiform...
2016-08-18
  > Nästa text
< Föregående

Elias N. Lockne
Elias N. Lockne