Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Solstrale…


TORPET SOM GLÖMDES del:III

 

stranden närmade sig eller var det sjötaxin som stormade emot den med en exakthet sällan skådad -- fick en känsla av att vi skulle ränna in i bryggan då sjötaxin mjukt saktade in och lade till -- jag möttes av min pojkvän som såg glad men bekymrad och stressad ut -- har du inte mer packning än detta så du plockade inte ihop så mycket mer kan jag se -- nej jag tyckte det var lagom och lämnade sakerna orörda till nye ägaren att botanisera med -- du ser trött ut älskling har du inte sovit -- jo jag sov men eftersom jag blev chockad över ett plötsligt besök som visade mig en makaber syn i morse tog det på krafterna -- jag berättade om gubben och kände mig tröttare än någonsin ...

 

vår promenad hemåt var fylld av ljuva sköna intryck -- min hand i hans med en känsla av intensiv närhet ömhet och kärlek som elektrifierades i våra handflator -- himlens molnpark bjöd på figurativa upplevelser i form at delfiner elefanter krokodiler och svanar -- han utropade ser du hjärtat där eller älskling det där molnet liknar ett kärlekspar som vandrar på en förälskelsens stig -- jag rördes till tårar över den fullkomliga rika skönhet min älskling rymde inom sig och hur den kom till uttryck inför mig och riktades emot mina sinnen -- vänta vänta sa jag och stannade ställde ned packningen och lade mitt huvud mot hans bröst -- våra armar slöt om varandras kroppar och han gosade ned sitt ansikte i mitt hår när jag lyssnade på hans hjärta -- jag älskar dig utbrast vi synkroniserat omedelbart impulsivt -- våra hjärtan slog små volter och ögonens pupiller djupnade när våra ögon mötte varandras...

 

packningen ställde vi på köksbordet medan vi pratade om vad vi skulle äta till middag -- stekt korv stuvad spenat och råstekt potatis med Åsens gammaldags mjölk till och rabarberkräm till efterrätt -- vi skrattade och smågosade medan vi tillredde vår måltid då och då sneglandes på de gamla attiraljerna från torpet -- vi kan göra ett litet stilleben tyckte han och började ställa ihop kakburken och några saker staplade på hög -- det såg ut som en plåtgubbe med bister uppsyn och trist hållning så vi började om igen -- kakburken i botten sedan böcker utrivna dagbokssidor blandat med spets och mässingsföremål i form av en Buddha en häst och en höna fick pryda toppen på verket -- vi log brett mot varandra när vi såg upp mellan tuggorna och smackade ljudligt mellan  skratten -- en smittande glädje som alltid levt mellan oss och inte tycktes ge vika för någonting ...

 

mörkret föll och vi gick till sopmojen med sortering i skumrasket -- den där känslan när ingen annan är ute och vi tittade upp mot huset beskådande fönstren med lampor eller människor som samspelade där innanför i sina gömslen -- vi stod länge och iakttog ett par som liksom oss själva lagade middag ihop fast sent -- de vidrörde varandra ömsint gick ömsom bakom eller framför varandra så behändigt friktionsfritt vid köksbänken -- vi pratade lite om torpet och om hur jag skulle kunna gå till väga och om jag kanske skulle kontakta polisen -- väl inne igen gick vi i säng och somnade innan vi hann säga godnatt till och med -- vi hade klämt allt som gick att klämma ur denna dagen ...

 

 




Prosa (Novell) av Solstrale VIP
Läst 182 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2016-09-19 14:57



Bookmark and Share


  ULJO
Fin sammantagen berättelse
2016-09-20

    ej medlem längre
spänningen ökar i och med att läsaren här får vila andas lite alltid bra, kul att följa med på den här resan...ser fram emot nästa avsnitt:) fint att du vill dela med dig...
2016-09-20
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP