dagar som gick och nätter som kom

inget jag brydde mig om

vad var livets innersta gåta?

jag kunde bara gråta

hopplöst jag i livet vandra

alla andra har varandra

fanns där ingen för mig?

kanske en sån som dig?

ingen mening börja leta

hur skulle jag veta

vem som var den rätte

tänk om han var vätte?

ödet i min väg då sände

någon som blev min frände

icke någon prins han var

nej, han var snäll och rar

nu vi vandrat livets stig

ingen av oss är vig

nej, lugnt och stilla vi går

så vi hoppas få i många år