I denna det långsamma tillnyktrandets natt. Då allting blir nytt igen. Men ändå så gammalt. Ja, slitet och dant. Där dagarna går och nätterna passerar tillsynes utan mening. Varför blir det alltid som förut? Säger vi som alltid väntar in tiden, till färgglada explosioner och tjutande eldar, i de skrattande ansiktenas år. Nu är tiden inne för de tvehågsna i detta övergivna nyår.

Som alltid.